Danträningsläger i Linköping 20/2 2016

Pigga och glada körde vi igång vid tiotiden på lördagsmorgonen.

Efter en kort genomgång och välkomnande av Anders och Bertil, körde vi igång med välbehövlig Kihonwaza. Trots att man kört dessa tekniker tidigare, så får man ett par nya detaljer som man trott sig kunna, gjort på annat sätt eller glömt bort och fått lära sig på nytt igen. Kanon.

Vi fortsatte med att på egen hand träna på ytterligare några Kihontekniker. Ännu mer finslipning och ännu mer glada miner, när man inser att man faktiskt fortfarande kan grundteknikerna som man haft över 20 år på sig att traggla, och nu får till perfekt, eller väldigt bra, …. kanske mer rätt så hyfsat. Men nu efter mycket fokus verkligen får till dom (igen) så att dom skulle kunna passera en gradering med flertalet ettor i betyg. Mer slipning med andra ord. I alla fall för egen del.

Nu är det bara småpytte detaljer kvar med att göra teknikerna lika varje gång i hög fart, med bra gard, bra balansbrytning, i rätt riktning och helst med egen god balans.
Lunch. Denna gång så har flertalet med sig egen mat, handlade egen mat i en närbelägen butik eller med risk för lång väntetid handlade på det lokala snabb- (nåja) matsstället.

Efter en god lunch så gick vi igenom vad man skall tänka på när man själv skall gradera till dangrad. För vissa ny kunskap och för vissa en repetition av sina kunskaper från tidigare gradering.
Vi körde igång med mer Kihon i form av kast. Jag känner mig väldigt trött och ofokuserad nu. Jag som just ätit och druckit ordentligt + laddat med en näve russin. Hmm. Sa inte Anders något om kost under genomgången. Maten, tog det inte en viss tid, typ en timme, innan kroppen tog upp näringen i kroppen. Jo, Anders hade rätt igen. Efter en liten stund (och en näve russin till), så var det full fart på mig och det ett bra tag tills energin och orken började tryta. Det går undan när man är så aktiv hela tiden.

Det kan hända eller i alla fall hände för mig, att man / jag körde fast och ck någon slags minneslåsning och fick inte till tekniken, trots att jag och min träningskompis försök- te klura ut detta. Det var med andra ord dags att tillkalla expertis för att åter få klarhet i utförandet. Och det fungerade, tekniken alltså. Det räckte med att Bertil kom och tittade på oss, så helt plötsligt fungerade den igen. Tack Bertil. Hade du inte kommit så kanske jag inte hade klarat ut detta själv.

Kort och gott. En helt fantastiskt rolig och lärorik dag. Vi ses snart igen. Då i Stockholmsområdet.

Ska ni gradera till 1:a eller 2:a dan så tror jag inte man ångrar att ha fått hjälp, tips och råd av dessa duktiga herrar. Så redan nu. Hjärtligt välkomna till Linköping eller till en ort nära dig, som anordnar denna eminenta träning. För egen del har det blivit några gånger.

Håkan Hesslgren 2:a dan